Sayuri berättar om sin praktik på FN-förbundet i Sydafrika

Under hösten och vintern kommer ni kunna följa våra tre internationella praktikanter här på UNgbloggen. Först ut är Sayuri Yoshikai som praktiserar på FN-förbundet i Sydafrika. 

Nu har jag varit i Sydafrika i drygt en månad och har en hel del saker att berätta. Jag kom hit den 21 september och då hade jag precis missat två stora evenemang som UNASA hade planerat, dels fredsdagen och dels den årliga Schools Model United Nations som är en konferens som UNASA arrangerar för gymnasieelever där man simulerar hur FN fungerar och hur beslut tas i FN-systemet.

UNASA HR programme launch1
Bilden: Sayuri Yoshikai

Efter dessa evenemang och lagom till min ankomst började alla på kontoret att jobba med förberedelserna inför nästa stora och viktiga evenemang, UNASAs Humman Rights Programme Launch, som genomfördes den 9 oktober på Stellenbosch University. Syftet med evenemanget var att bjuda in alla parter involverade i implementeringen av mänskliga rättigheter i Sydafrika. Bland de inbjudna var representanter från olika universitet, regeringen, chapter nine-institutioner samt det civila samhället.

Alla medlemsstater i FN är granskade kring deras iakttagande av mänskliga rättigheter av Rådet för mänskliga rättigheter (MR-rådet). Denna process kallas för Universal Periodic Review (UPR). Sydafrika har hittills granskats två gånger. Förstå gången var 2008 då landet fick 22 rekommendationer för att förbättra situationen kring mänskliga rättigheter i landet. Pitso Montwedi, Sydafrikas Chief Director for Human Rights and Humanitarian Affairs, DIRCO, en av talarna under evenemanget, berättade att Sydafrika inte gjorde mycket för att adressera de 22 rekommendationer de fick först gången som landet granskades. Andra gången, år 2012, fick Sydafrika 151 rekommendationer som de förbinder sig att följa.

Nästa gång Sydafrika ska lämna en rapport och bli granskat är under 2016. UNASAs huvudsyfte med sitt program om mänskliga rättigheter är att bli erkänd som en viktig aktör för regeringen och andra organisationer i det civila samhället samt att bli ett nätverk att vända sig till som bidrar till landets rapportering.

Alla medlemsländer, inklusive Sverige, genomgår denna process. När det gäller Sveriges granskning så är Svenska FN-förbundet sammankallande till ett MR-nätverk bildat av ett 60-tal organisationer i civilsamhället som tillsammans bidrar med en parallellrapport till MR-rådet.

Evenemanget var en stor succé då UNASA lyckades samla viktiga representanter från alla relevanta sektorer och skapa dialog mellan dem snarare än passivt lyssnande som lätt uppstår på konferenser. Publiken ställde intressanta och viktiga frågor och var kritisk till hur regeringen har arbetat med att skydda mänskliga rättigheter i samhället.

Den mest värdefulla insikten från eventet var att Pitso Montwedi erkände det faktum att Sydafrika inte har adresserat rådets rekommendationer. ”Vi är inte landet som Mandela lovade världen” sa han och berättade att de är villiga att samarbeta med UNASA och andra representanter från det civila samhället inför nästa utfrågning.

En annan viktig insikt från eventet var synpunkterna från den akademiska världen och andra civilsamhällesorganisationer var att UNASA måste kunna vara kritisk mot FN och mot deklarationer och handlingar och alltid komma ihåg människans kamp bakom dem. En viktig poäng som lyftes var det civila samhällets roll och ansvar i iakttagandet och implementeringen av mänskliga rättigheter.

Kvällen efter eventet med stort E så hade Stellenbosch FN-förening en mindre samling för sina medlemmar för att avrunda aktiviteterna kring införandet av programmet. Så jag avslutar inlägget med två intressanta filmer som visades under kvällen.

Story of human rights: https://www.youtube.com/watch?v=aIuyKnSHVFg

Nelson Mandela at the United Nations: https://www.youtube.com/watch?v=NOr4F2eNDq8

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Kommentera