Gästinlägg: Jämställdhet i biståndsprojekt

Genom Svenska FN-förbundet har fyra internationella praktikanter fått den spännande möjligheten att åka på praktik till något av de FN-förbund vi samarbetar med. De delar med sig av sina erfarenheter genom att skriva gästinlägg på bloggen. Karin Alexandersson skriver sitt sista inlägg från Sydafrika – häng med!

Mitt huvudsakliga arbete på FN-förbundet i Sydafrika har varit att undersöka hur väl organisationen anpassat sina aktiviteter till kvinnors och mäns olika behov. På så sätt har jag haft möjlighet att lära mig om deras olika projekt liksom att intervjua personalen om deras syn på genus. Min förståelse för hur projekt kan byggas upp har ökat, men jag har också lärt mig mycket om hur jämställdhet kan integreras i olika biståndsprojekt.

Under min tid här har jag dessutom haft i uppdrag att studera kvinnors aktuella situation i Sydafrika. Jag har därför inhandlat tre olika tidningar varje morgon, där jag sedan klippt ut alla artiklar som berört kvinnor. Jag har även arrangerat två konsultationsmöten med unga kvinnor i Kayamandi, det område som organisationen främst arbetar i.

Vårt första konsultationsmöte med kvinnor i Kayamandi. Från vänster Karin Alexandersson, FN-Förbundets internationella praktikant; Anna Brown, UNASA samordnare för kvinnoenheten; Delorees Kotze, program administratör; Fiona Baer, volontär från Tyskland; Noxolo 19 år gammal och Noluvo 24 år gammal.

Vårt första konsultationsmöte med kvinnor i Kayamandi.
Från vänster Karin Alexandersson, FN-Förbundets internationella praktikant; Anna Brown, UNASA samordnare för kvinnoenheten; Delorees Kotze, program administratör; Fiona Baer, volontär från Tyskland; Noxolo 19 år gammal och Noluvo 24 år gammal.

Flera av de kvinnor som jag mötte i Kayamandi hade flyttat från landsbygden till staden i hopp om arbete. Det var vanligt att de hade fått barn i tidig ålder och vissa hade därför lämnat sina barn hos morföräldrarna. Arbetslösheten i Sydafrika är bland de högsta i världen, men det pågår ändå en sprudlande näringsverksamhet inom de så kallade townships där de flesta av landets fattiga befolkning bor. Detta sker dock illegalt, alltså utom statens vetskap. De mest vanliga företagen är sådana som hårsalonger samt försäljning av alkohol och snabbmat, vilket för det mesta innebär att någon grillar kött intill vägkanten.

Vad som berört mig mest är den våldskultur som råder i landet. Här hör det till vardagen att någon berättar om hur de blivit överfallna och rånade på väg till jobbet. Nyhetsartiklarna beskriver in i detalj det brutala förloppet av hur kvinnor blivit våldtagna och i vissa fall mördade. Jag kan inte föreställa mig att nyhetsrapporteringen skulle kunna ske på samma sätt i Sverige och det förvånar mig inte alls att kvinnor i Sydafrika rör sig i ständig rädsla, även i deras egna hem. Många som bor i Kayamandi har inget vatten eller avloppssystem i sin bostad, utan måste istället använda de offentliga toaletterna och vattenkranarna. Detta upplevs dock också som väldigt otryggt och under nattetid använder sig kvinnorna istället av en hink för att utföra sina behov.

De offentliga toaletterna i Kayamandi.

De offentliga toaletterna i Kayamandi.

Jag hade hoppats på att vi skulle kunna starta upp ett kvinnokooperativ i Kayamandi, något som skulle kunna stärka dem ekonomiskt. Tyvärr berättade kvinnorna att de inte litade på varandra tillräckligt, eftersom det pågick så mycket skvaller. Ett första steg har därför varit att försöka starta upp en mötesplats för kvinnor i Kayamandi. Efter jullovet finns det planer för organisationen att utveckla detta vidare, där olika aktiviteter och utbildningsträffar kan bli aktuellt. Jag hoppas att detta ska kunna ge kvinnorna en möjlighet att finna stöd hos varandra i deras vardagliga problem, men jag hoppas också detta ska öppna upp för möjligheter till aktiviteter där både kvinnor och män kan arbeta för förändring i deras samhälle.

En gata i Kayamandi township, med så kallade ”shack” där befolkningen bor.

En gata i Kayamandi township, med så kallade ”shack” där befolkningen bor.

Min tid på FN-förbundet i Sydafrika lider mot sitt slut. Det har varit en händelserik resa och jag kommer att resa hem med ett gäng nya lärdomar i mitt bagage!

– Karin Alexandersson, Internationell Praktikant i Sydafrika

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Kommentera