Gästinlägg: Klimatkonferensen COP21

Liv Bolmgren, praktikant på FN-förbundet inom utvecklingsfrågor, skriver om världens utmaningar och hennes egna förhoppningar inför den pågående klimatkonferensen i Paris, COP21, och varför det är så viktigt att se klimatfrågan och klimatförändringarna ur flera perspektiv.

Just nu befinner sig ca 120 stats- och regeringschefer i Paris för att diskutera uppföljningen av tidigare klimatförhandlingar och komma fram till nya avtal. Klimatkonferensen, eller COP21 som mötet kallas, är det tjugoförsta internationella partsmötet som hålls inom ramen av FN:s klimatkonvention UNFCCC – United Nations Framework Convention of the Climate Change.

Eskinder Debebe

UN Photo/Eskinder Debebe

Vad som är unikt med COP21 är att världens länder ska försöka komma fram till ett bindande universellt klimatavtal med mål att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius.

Klimatfrågan är starkt sammanlänkad med Agenda 2030 och finansiering för utveckling (FfD). Mål 13 i Agenda 2030 handlar om att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Finansieringen är avgörande för implementeringen av de åtgärder som krävs för att nå målet och är, precis som ansvarsfördelningen, en stor utmaning att lösa under mötet. Sedan 1990-talets har ansvarsfördelningen skapat konflikter i FN:s klimatförhandlingar.

Varför hoppas vi att COP21 leder till ett bindande universellt klimatavtal?

Enligt Ban Ki-moon är vi den sista generationen som har möjligheten att bekämpa klimatförändringarna och undvika dess värsta konsekvenser. Vad är det för konsekvenser FN:s generalsekreterare kan mena? Vi bör förhålla oss till ett mer holistiskt och brett perspektiv för att förstå de förödande effekterna av klimatförändringarna.

Rick Bajornas

UN Photo/Rick Bajornas

Bristen på, eller ojämn fördelning av, naturresurser är inte sällan en av orsakerna till flera av de väpnade konflikter vi har bevittnat genom åren och som på vissa håll fortfarande pågår. Markförsämring orsakat av torka leder till svårigheter med livsmedelsförsörjningen, särskilt för dem som livnär sig enbart på jordbruket och framförallt är det kvinnor drabbas. Jämställdhetsperspektivet är därför också viktigt att ha i åtanke. På andra håll hotas befolkningen i kustnära samhällen av den stigande havsnivån. Ökenspridning är också ett verkligt hot. Den globala uppvärmningen gör att vattenkällor sinar, och värst drabbade blir geografiska områden där tillgången och tillgängligheten på rent vatten redan är ojämnt fördelad. Smutsigt vatten är en av de största globala dödsorsakerna bland barn. Inte bara blir risken för konflikter större när naturresurser hotas, utan människors hem blir inte bobara längre. Idag talar man om att klimatflyktingar kommer att öka i framtiden.

Tobin Jones

UN Photo/Tobin Jones

Sverige hoppas att avtalet kan knyta bra mekanismer för att mäta, rapportera och att följa upp. Regeringen har uttryckt att alla länder hela tiden ska öka sina åtaganden, och kontinuerligt rapportera i femårsperioder. Det långsiktiga målet måste också vara tydligt. Vi ska kunna bygga motståndskraftiga samhällen mot klimatförändringarna. Det handlar till en stor del om finansiering, men även om klimatvänlig teknik och att bygga kapacitet. Här kan Sverige vara en god förebild, med ny miljövänlig teknik, rådande policys och ambitionen att bli ett fossilfritt välfärdsland. Det finns idag en stor differentiering mellan länder. Vad som är positivt är att Sverige faktiskt är en av de största givarna till den Gröna Klimatfonden, för att stötta fattiga och sårbara länder. Jag hoppas att fler länder ser Sverige som en förebild men också att Sverige själv inser sina utmaningar och brister. För precis som när det gäller jämställdhet, är alla länder utvecklingsländer när det gäller klimatfrågan.

– Liv Bolmgren, praktikant på Svenska FN-förbundet inom utvecklingsfrågor

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

2 reaktion på “Gästinlägg: Klimatkonferensen COP21

Kommentera