Helsingborgarna är grymma

Vi lever i en värld som vi alla vet blöder, på flera olika sätt. Att själv räkna lite grovt på hur många kvinnor som varje dag blir utsatta för sexuellt eller fysiskt våld av män, hur många barn som dagligen svälter ihjäl, hur många människor som dör i en enkelt botbar sjukdom eller hur många länder som just nu är i spillror på grund av väpnad konflikt kan få vem som helst att tycka att precis allting är meningslöst. Naturligtvis – proklamerar vi entusiaster starkt – är ingenting meningslöst, och ingenting är förgäves, men att övertyga någon annan om detta är oftast orimligt svårt. Kanske omöjligt.
För en enkel kalkylering i vilken hjärna som helst säger oss att ”ingen kan rädda världen” och en tafatt kontring som att ”alla kan göra något” avfärdas lätt av cynikern. Samtidigt, är jag övertygad om, vill de allra flesta människor gott och kan absolut tänka sig att bidra till att världen blir en lite drägligare plats för någon annan – generellt har vi dock blivit allt för kräsna för att slänga pengar i vilken plastburk som helst, kanske med rätta.
Nej, för att locka människor kan man inte ladda upp med långa utläggningar om världens alla problem, tvinga folk att binda upp sig till långa avtal som är krångliga att dra sig ur eller försöka få folk att kraftigt omvärdera sin privata ekonomi för att bistå andra. Denna övertygelse delade jag med en god vän, och när vi bestämde oss för att samla in pengar till FN-förbundets kampanj ”Skolmat blir kunskap” konstaterade vi ganska snart att vi inte skulle bete oss såhär – för hade vi i ärlighetens namn själva velat ge pengar till vad som helst? Vi var båda nyligen insatta i Svenska FN-förbundets arbete men hade redan insett att kampanjen är helt lysande för att locka bidragsgivare, förutsatt att man gör det på rätt sätt.
Det första vi gjorde var att slå fast att två kronor är en riktig skitsumma! De allra flesta, tänkte vi, skulle väl för tusan kunna ge två kronor om de visste att det var allt som behövdes för att ge ett barn en skolmåltid som kanske kommer att ändra denna människas liv för alltid?
Helt utan förbindelse kan man alltså lägga vilket bidrag som helst, och det kommer göra skillnad (helt plötsligt blir ju en krona en halv skollunch). Men varför stoppa här när man kan visa uppskattning mot de som väljer att bidra? Det allra bästa vore ju faktiskt om bidragsgivarna kunde få någonting också! Juletidens traditioner – med pepparkakorna, julsångerna och omtanken – var lysande, och gjorde dessutom kampanjen up-to-date mitt i julhandelns slutspurt.
Den 19/12 marscherade således åtta tappra människor ut i Helsingborg City, med donerade pepparkakor och kampanj-flyers i korgarna, en fullt utklädd jultomte och kramglada hjälpredor – alla prydda i tomteluvor och axelband från Svenska FN-förbundet. Principen var enkel, ”FÖR TVÅ KRONOR MÄTTAR DU ETT BARN I JUL”. Vår vackra stad har aldrig förut varit med om ett sådant kramkalas, helt i enlighet med julens ursprungliga budskap.
Insamlingen blev minst sagt en succé, och på lite drygt sex timmars effektivt insamlande lyckades vi inbringa drygt 12 000 kronor till kampanjen. Drygt 6000 barn fick således en skolmåltid och de glada julfirarna behöver inte oroa sig för att pengarna inte ska räcka till i januarimörkret – och ändå har de kanske förändrat en liten människas liv för alltid!
Som sagt tror jag att de flesta människor någonstans vill göra gott, och många som bidrog skänkte mer än två kronor (!) och ville inte ens ha någon pepparkaka eller en kram för det. Men marknadsföringen och retoriken är, precis som alltid, det mest väsentliga när det handlar om att samla in pengar. Folk vill inte i onödan bli störda mitt i sin shopping, och att någon springer fram (oavsett om detta är ett elbolag eller en ideell organisation) för att efterhängset sälja in ett koncept kan jag själv uppfatta som fruktansvärt retligt, nästan provocerande faktiskt.
Gör någonting roligt utav insamlingen, bemöt människorna med respekt (ta ett nej som definitivt) och följ gärna upp insamlingen i ett lokalt media (hur mycket samlades in, gjorde det skillnad?). Gör ni detta, kommer ni få ut mer av projektet personligen (vi som insamlare hade faktiskt jättekul) och fler pengar kommer att genereras till ett gott ändamål!
Vad väntar vi på?
Robin WikströmUNg Helsingborgunghelsingborg@gmail.com
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Kommentera