Hagel

Det kommer stunder då jag inte annat kan än att fascineras över saker i naturen. En sån sak pågår utanför mitt fönster, just nu. Det haglar.

För mig är det sällan man upplever hagel och jag minns några enstaka gånger som liten, på skolgårdens gungor när en hagelskur kom och lade en lager av kulor på sanden kring gungorna. Det är konstigt hur vi påverkas av väder, men extrema väder eller ovanliga väder sätter sig i minnet. Precis som när man hade tillräckligt mycket snö i trädgården för att bygga en igloo eller tillräckligt med blåst i skidbacken för att kunna sträcka ut armarna och föras framåt som ett mänskligt segel.

Men vad är egentligen hagel? Jag vände mig till SMHI, som hade en ganska lång artikel om hagel och olika former av detta. Men i inledningen sammanfattas det så här:

Hagel bildas i Cumulonimbusmoln (även kallat bymoln, ser ut som ett städ) som innehåller underkylda vattendroppar. Om en snöflinga i molnet kolliderar med en sådan droppe fryser den på kristallen. När den blir större ökar risken för ytterligare kollisioner och större iskorn kan växa till.

 De som nu faller i Stockholm är som stora saltkorn, eller kanske mer som stora pärlsockerkorn. Sjukt häftigt! Jag var tvungen att öppna fönstret, sträcka ut handen och fånga några. Fantastiskt fina!

Det fick mig att tänka på de inledande raderna av ”Auguries of Innocence”, en dikt av William Blake:

To see a world in a grain of sand,
And a heaven in a wild flower,
Hold infinity in the palm of your hand,
And eternity in an hour.

Visst är det fint? Av alla saker som finns att fascineras av i världen, är naturen och det enkla svårast att förklara.

/ Viktor

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Kommentera