Gästinlägg: Sista tiden på praktiken i Georgien

När snön nu faller i Georgiens huvudstad Tbilisi och det är dags för mig att åka hem möter jag det med blandade känslor. Jag ser fram emot att komma hem och berätta om alla mina upplevelser och de människor jag träffat, men samtidigt kommer nog alltid en del av mig vara kvar i detta spännande land. Jag har träffat så många häftiga och drivna människor här som alla arbetar för ett starkare Georgien, en fredligare region och en bättre värld. Därför vill jag tillägna mitt sista blogginlägg till dem genom att låta er möta några av mina kollegor.

Teona
Teona, som också är min handledare, är ansvarig för programmet kallat Confidence Building in South Caucasus (CBSC),  vilket finansieras av SIDA genom Forum Syd. Teona har arbetat på United Nations Association of Georgia (UNAG) sedan 2007. Programmet syftar till att skapa möjligheter för dialog och samarbete mellan ungdomar från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. CBSC syftar även till att stärka lokala NGOs och ungdomar från konfliktdrabbade regioner i Georgien. På frågan varför Teona anser att CBSC-programmet är viktigt för Georgiens utveckling svarar hon:

I believe that tolerance, respect for each other and for human rights is a cornerstone for welfare and prosperity. Educated, tolerant and responsible citizens, who make educated and informed decisions, are essential for democratic change and development of Georgia. In my opinion, the CBSC project plays an important part in laying the foundation for a better future of Georgia. ”

UNAG_blogg3_Teona_Bild1

Teona, Deputy Executive Director, Program Director, Confidence Building in South Caucasus. Foto: Martina Banér

Rusundan
Rusundan har arbetat för UNAG sedan mars 2012 och är ansvarig för programmet kallat Promoting Integration, Tolerance and Awareness (PITA), vilket är finansierat av USAID (United States Agency for International Development). Då Georgien har en stor andel minoriteter i landet, arbetar PITA för att främja integration av etniska och religiösa minoriteter samt för att öka samverkan mellan minoriteterna och den georgiska regeringen.  Programmet har många olika komponenter, och bland annat fokuserar PITA på att bygga tolerans och främja mångfald genom ungdomsengagemang och genom att stärka unga kvinnor och män. Rusundan menar att ”Facilitating direct interaction between ethnic majority and minority and exposure to diversity is the best ‘recipe’ for building a culture of tolerance and for overcoming ethnic, regional and cultural stereotypes”.  På frågan om Rusundan kan berätta om en del av arbetet hon är specifikt stolt över svarar hon:

 ”Being a girl and at the same time ethnic minority means a double barrier in Georgia. One of the directions PITA works in is promoting girls’ education, gender equality, prevention of early marriage and elimination of gender-based violence. I love my job because I teach girls that they are as important and on same level as their male peers,  that they have to stand up for their rights and be strong –  I teach them that they should go after their dreams and never give up”

UNAG_blogg3_Ruso_bild 2

Rusundan, Deputy Chief of Party, PITA – UNAG, Foto: Guram Muradov, UNAG

 Maka
Maka, som arbetat för UNAG sedan 2006, är ansvarig för UNAG:s integrationscenter för flyktningar, kallat Open house. Integrationscentret är ett samarbete mellan UNAG och FN:s flyktingorgan United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) i Georgien. Maka var med och startade upp Open House förra året och har sedan dess lett arbetet med att ge flyktingar verktyg att påbörja sin integrering i det georgiska samhället. Maka menar att:

 ”The group of refugees that comes to Open House are now a part of our country. We should help them to integrate and begin their new life in their new society. I believe that diversity is our wealth in Georgia”.

UNAG_blogg3_maka_bild 3 (2)

Maka, Project Director Support to the Social Integration of Refugees and Asylum Seekers in Urban Areas of Georgia. Foto: Guram Muradov, UNAG

Slutligen vill jag bara säga – till dig som funderar om det är värt att göra praktik utomlands. Tveka inte.  Min praktik här är något av det bästa jag har gjort. Under våren kommer jag och mina praktikant-kollegor Joel, Tove och Sauda att åka ut och genomföra föreläsningar för FN-föreningar, skolor och universitet runt om i Sverige. Hoppas att vi får se dig på någon av våra föreläsningar!

På återseende Georgien!
– Martina, praktikant på FN-förbundet i Georgien

På Georgiens första integrationscenter för flyktingar

Jag har snart bara ett par veckor kvar här i Georgien. Jag trivs riktigt bra och tiden går alldeles för fort! Under de senaste veckorna har jag fått ta del av det georgiska FN-förbundets andra verksamhetsområden, och i skrivande stund befinner jag mig på United Nations Association of Georgias (UNAG) integrationscenter för flyktingar i Georgien.

Jag har under två veckor fått möjligheten att arbeta tillsammans med centrets väldigt engagerade medarbetare; Maka som är chef för centret, samt Irakli och Beka som båda två är projekthandläggare. Open house, som integrationscentret kallas, är ett samarbete mellan UNAG och FN:s flyktingorgan United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) i Georgien. Open house är faktiskt Georgiens första integrationscenter för flyktingar och erbjuder en säker och välkomnande miljö för flyktingar att påbörja sin integrering i samhället. Centret hjälper även flyktingar med att identifiera utmaningar och att söka lösningar på de problem som de stöter på som nya i landet.

”Open house är faktiskt Georgiens första integrationscenter för flyktingar och erbjuder en säker och välkomnande miljö för flyktingar att påbörja sin integrering i samhället.”

Det finns cirka 3000 flyktingar i Georgien, framför allt från Irak och Ukraina, men även från Syrien och Tjetjenien. Chefen Maka säger att centret skapar en naturlig mötesplats för flyktingar där de kan träffas och byta erfarenheter, och erbjuder dem även en möjlighet att få verktyg för att lättare integreras i samhället.  ”En av de bästa sakerna med Open house är att vi kan erbjuda flyktingar hjälp med att få korrekt och uppdaterad information om deras legala, sjukvårds- och utbildningsrättigheter här i Georgien. Vi kan även hjälpa till att sätta flyktingar i kontakt med rätt myndighet och hjälpa till att översätta om så behövs”, säger Irakli.

För att integreras i samhället och kunna skaffa sig  ett jobb och en inkomst är det viktigt att lära sig språket. Open house erbjuder därför språkkurser i både georgiska och engelska. Jag har under mina veckor på centret blivit extralärare i engelska och har genom detta fått höra om många spännande livsöden. Många av de flyktingar jag träffat har varit i Georgien mellan ett och tre år och arbetar hårt för att bli en del av det georgiska samhället.

Aktivitet på Open House  Foto: Martina Banér

Aktivitet på Open House Foto: Martina Banér

För att låta flyktingarna ta del av den georgiska kulturen och den rika georgiska historien arrangerar Open house även kulturella evenemang och utflykter runt om i Georgien. Förra veckan fick jag möjligheten att åka med en grupp till National Center of Manuscripts. Det är ett georgiskt institut som bevarar ett rikt kulturarv och har en stor, unik samling av mycket gamla böcker och historiska dokument.

Besök på National Center of Manuscripts. Foto: Martina Banér

Besök på National Center of Manuscripts. Foto: Martina Banér

Det kan förstås vara svårt för flyktingar att skaffa sig ett arbete i Georgien, även om de fått språklektioner under en tid. Landet har en relativt hög arbetslöshet och det kan vara svårt till och med för en inrikesfödd att få ett jobb. Open house arrangerar därför bland annat gästföreläsningar och har en anslagstavla där jobberbjudanden kan sättas upp.

Det är särskilt roligt att få höra de många framgångshistorierna. En flykting från Irak, som tidigare studerat på universitet i Bagdad, fick jobb som engelsklärare på en skola i Tbilisi. Hon fick information om jobbet genom anslagstavlan, och teamet på centret hjälpte henne boka möte med skolan. Hon beskriver centrets hjälp så här:

”Thanks to Open house I was able to be an English language teacher and work with over 200 students from different parts of Georgia”.

Min kollega Irakli noterar att vi alla är bara människor och det enda vi vill är att kunna ta hand om vår familj och leverera mat på bordet, oavsett vart vi är i världen. Ett av Open house huvudansvar är att lyssna på varje flykting och hjälpa till att hitta en lösning på de problem som de möter här i Georgien.

Nästa vecka ser jag fram emot att delta i en utbildningskonferens för unga ledare från olika delar av Georgien. Tiden bara rinner iväg och det gäller att ta vara på varje minut!

Vi hörs!
Martina, praktikant på FN-förbundet i Georgien

Ungdomskonferens i Batumi, Georgien

När jag satte mig på planet till den georgiska huvudstaden Tbilisi hade jag ingen aning om hur utvecklande, både på ett professionellt och personligt plan, min första tid skulle här vara. Nu så här lite över en månad senare har jag lärt mig hur komplext internationellt utvecklingssamarbete är, om den geopolitiska och historiska kontexten i regionen samt att de insatser FN-förbundet genomför gör skillnad.

Min första vecka i Georgien rivstartade med att delta på en regional ungdomskonferens i Batumi. Batumi är en georgisk stad som ligger vid svarta havet. Konferensen samlade 38 deltagare från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan mellan åldrarna 18-26 år. Den regionala ungdomskonferensen var anordnad inom ramen för programmet ”Confidence Building in South Caucasus” (CBSC), vilket finansieras av SIDA via Forum Syd. Programmet syftar bland annat till att sätta in konfliktförebyggande åtgärder genom att skapa förtroende och samarbete mellan människor samt stärka ungdomars deltagande i civilsamhället.  CBSC är ett program som svenska FN-förbundet stödjer genom samarbete med FN-förbunden i Georgien och Armenien sedan 2005 respektive 2007.

cbsc_baner_blogg1_picture-3

Foto: Guram Muradov, UNAG

Konferensen i Batumi var ett uppföljningsevent för deltagare som tidigare har varit med på sommarkonferenser under åren 2014 och 2015. Dessa konferenser har fokuserat på jämställdhet, projektledning och stärka ungas deltagande i civilsamhället. Alla som deltog på konferenserna under 2014 och 2015 fick möjligheten att planera och implementera ett eget projekt i deras lokala samhällen med stöd av FN-förbundet i Georgien.  Det var väldigt spännande att redan under min första vecka på praktiken få möjlighet att dyka in arbetsuppgifterna och möta alla dessa deltagare som verkligen vill göra en skillnad i samhället.

I Batumi fick deltagarna presentera sina projekt och redovisa resultaten de åstadkommit. Bland annat fick jag höra om deltagare som genomfört en tredagars kurs i Azerbajdzjan för lärarstudenter i syfte att inkludera  barn med funktionshinder i utbildningen på bättre sätt. Jag fick även höra om en kampanj i Georgien som spelade in ljudböcker för blinda, vilket resulterade i att 500 ljudböcker var distribuerade till olika delar av Georgien. Ett annat av de totalt 21 projekten som presenterades var en fotoutställning i Armenien för att uppmärksamma såväl privatpersoner som nyckelaktörer om att våld i nära relationer är ett allvarligt problem.

Vill du  lära dig mer om ett av projekten från Georgien?  – Läs då  blogginlägget från FN-förbundets tidigare internationella praktikant Mimmi,  som intervjuade en av de unga projektledarna som deltog vid konferensen 2015. Du hittar inlägget här!

cbsc_baner_blogg_picture-1

Två deltagare från konferensen presenterar sitt projekt ”A way out of violence” . Foto: Guram Muradov

 

Då huvudsyftet med konferensen i Batumi var att ge deltagarna verktyg att fortsätta implementera projekt i sina lokala samhällen, så ingick interaktiva föreläsningar om verktyg och metoder för projektledning samt hur man bäst sprider sitt budskap i sociala medier. Som en del av målet med konferensen, som var att stärka ungdomars kapacitet och bygga relationer över landsgränserna, fick deltagarna också möjlighet att dela med sig av sina framgångar och motgångar som de mött under tiden då de genomförde projekten.

Ett av mina bästa minnen som jag tar med mig från Batumi är en deltagare som sa ”Då det finns så många drivna ungdomar här på konferensen som vill förändra något, innebär det att vi kommer snart kommer börja lösa de problem som finns i världen”.  Det är inspirerande att höra vilken skillnad CBSC-programmet faktiskt gör och jag är personligen väldigt glad att få se att våra svenska skattepengar gör nytta.

”Då det finns så många drivna ungdomar här på konferensen som vill förändra något, innebär det att vi kommer snart kommer börja lösa de problem som finns i världen”.

 

cbsc_baner_blogg_picture-2

En post-it note från utvärderingen av konferensen. Foto: Martina Banér

Deltagarna kommer under hösten att planera och genomföra nya projekt i sina lokala samhällen. Detta genomförs för att de ska få möjlighet att få använda sig av kunskaperna de fått från tidigare projekt samt från konferensen i Batumi.

Jag är nu tillbaka på kontoret i Tbilisi och går igenom deltagarnas nya projektansökningar, jag skriver mötesrapporter samt planerar besök till det georgiska FN-förbundets lokala partners. Utanför kontoret har jag redan under mina första veckor här hunnit med att gå på ett georgiskt bröllop med allt vad det innebär, försökt att lära mig det georgiska alfabetet och träffat många underbara människor. I höst ser jag fram emot att följa parlamentsvalet som hålls den 8 oktober. Kampanjen pågår just nu för fullt och jag försöker göra mitt bästa för att sätta mig in i valet och alla partier.

Vi hörs snart igen!

/Martina Banér
Internationell praktikant i Georgien

Internationella praktikanter 2016

Under höstterminen ger FN-förbundet några unga medlemmar mellan 20 och 30 år chansen att praktisera på någon av de FN-förbund vi samarbetar med runtom i världen. Praktiken omfattar cirka sex månader, med början i augusti, och med minst fyra månader i fält. Svenska FN-förbundets internationella utvecklingssamarbete stöds med medel från Sida genom Forum Syd. Praktikanterna kommer gästblogga här i UNgbloggen under hela sin praktiktid! Följ dem även i sociala medier under hashtagen #UNgochGlobal.

Är du också intresserad av praktikantprogrammet eller har frågor? Kontakta vår internationella projekthandläggare genom att mejla  sophia.tuwesdotter@fn.se eller ring 08-462 25 43.   

14329397_10154492023844675_494301606_o-1

Sauda Luzze, praktikant på FN- förbundet i Tanzania

Hej allihopa!
Sauda Luzze heter jag, är 21 år gammal och kommer från Botkyrka. Under hösten är jag Svenska FN-förbundets praktikant i Tanzania. Till min vardag studerar jag nationalekonomi på Söderstörs högskola men har för tillfälligt uppehåll under min praktikperiod.   Vid sidan av mina studier arbetar jag som ungdomsledare för Demokratiodling samtidigt som jag är projektledare för samtalsgruppen Afroboost samt gör en massa andra aktiva grejer på fritiden. Jag brinner för frågor som rör utveckling, hållbarhet samt representation och  interkulturella samhällsfrågor.  Älskar nya erfarenheter och är därför riktigt taggad på all den kunskap som väntar på mig här i Tanzania!

 

2016-09-05

Joel Ahlgren, praktikant på FN-förbundet i Armenien

Hej!
Jag heter Joel Ahlgren, jag är 24 år gammal och bor samt studerar i Göteborg, under hösten 2016 kommer jag att praktisera vid det Armeniska FN-förbundet i Jerevan och där arbeta med frågor som rör fred, säkerhet och utveckling. Jag har länge varit medlem i Svenska FN-förbundet samt aktiv som styrelseledamot inom Göteborgs FN-förening, jag har en kandidatexamen inom Internationella Relationer och en påbörjad mastersexamen inom Globala Studier. Jag jobbar även som forskningsassistent vid Göteborgs Universitet och är intresserad av forskning inom säkerhet och konflikthantering. Jag åker till Armenien, dels för att få möjlighet att lära känna landet och Kaukasusregionen, men också för att jag vill få erfarenhet av att arbeta med organisationer som verkar inom civilsamhället med projekt som syftar till att motverka sociala konflikter och istället främja mänskliga rättigheter och ungdomsengagemang. Genom praktiken hoppas jag få möjlighet att fördjupa mig i frågor och projekt som ligger mig särskilt varmt om hjärtat, så som mänsklig säkerhet och jämställdhet.

martinabaner_bild

Martina Banér, praktikant på FN- förbundet i Georgien

Hej allesammans!
Mitt namn är Martina Banér, 26 år gammal, och är FN-förbundets nya praktikant i Georgien under hösten 2016!  Jag har tidigare studerat statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet vid Försvarshögskolan i Stockholm. Vid sidan av mina studier har jag gjort praktik och sedan arbetat som projekthandläggare på myndigheten för fred, säkerhet och utveckling – Folke Bernadotteakademin (FBA). Jag älskar att resa och tycker att det bästa sättet att lära sig om en ny kultur är att testa på det lokala köket och sätta sig på en lokal buss och se vart man hamnar!”

 

14192636_10153835401297011_8771162767568375940_n

Tove Forsbacka Karlsson, praktikant på FN- förbundet i Zimbabwe

Hej allihop!
Mitt namn är Tove Forsbacka Karlsson och jag gör praktik på FN-förbundet i Zimbabwe. I våras tog jag examen från Handelshögskolan i Stockholm där jag läst min specialisering inom nationalekonomi. Under min universitetstid var jag mycket engagerad i Handelshögskolans studentkår och var Ordförande för det Internationella Utskottet under ett år. Mitt engagemang i Svenska FN-förbundet började när jag blev ambassadör för FN:s nya hållbarhetsmål under 2015 när de antogs och lanserades. Jag är född och uppvuxen på Södermalm i Stockholm.

Egna projekt, resultatbaserad terminologi och förvirrande jul- och nyårstraditioner

Genom Svenska FN-förbundet har fyra internationella praktikanter fått den spännande möjligheten att åka på praktik till något av de FN-förbund vi samarbetar med. De delar med sig av sina erfarenheter genom att skriva gästinlägg på bloggen. Jennie Ekborg skriver sitt sista inlägg från Georgien – häng med!

Jag har nu mindre än en vecka kvar av min praktik på UNAG och det är med många nya och intressanta erfarenheter jag reflekterar över min tid i Georgien. Inte bara har jag lärt mig om UNAG som organisation, jag har även fått fördjupade kunskaper om samarbetet med Svenska FN-förbundet och om Georgien som land.

g1

UNAG:s lokaler i Tbilisi.

Vad gäller UNAG som organisation har det har varit en väldigt givande miljö att vistas i under de fyra månader som nu snart har passerat. Arbetsuppgifter såsom rapportskrivning, översättning, research, deltagande i olika workshops och nätverkande med representanter från andra organisationer gav mig snabbt en förståelse för UNAG:s arbete och den georgiska samhällskontexten, vilket gjorde att jag under praktikens senare hälft har haft möjlighet att komma på och utföra egna projekt. Exempelvis besökte jag i november på eget initiativ en internationell gymnasieskola i Armenien och höll en presentation om UNAG:s arbete där. På detta sätt har praktiken i Georgien utvecklat mitt kreativa tänkande när det kommer projektplanering och -implementering i en given kontext.

g2

Gymnasieskolan UWC Dilijan i Armenien där jag presenterade UNAG:s arbete för en grupp mycket socialt engagerade elever.

Vad gäller samarbetet mellan UNAG och Svenska FN-förbundet är den främsta lärdomen jag tar med mig hur komplext internationellt utvecklingssamarbete är. Denna komplexitet fick jag tidigt under praktiken insikt om när Svenska FN-förbundets internationella programhandläggare Gorka Fagilde kom på besök till Georgien. Jag fick då möjlighet att delta i en rad olika möten med såväl lokala som regionala samarbetsorganisationer. Det tog sin lilla tid innan jag helt förstod innebörden i och kopplingen mellan tekniska uttryck som ”förändringsteori” och ”resultatmatris”. När jag väl gjorde det insåg jag dock snart hur betydelsefulla de är – med så många olika samarbetsorganisationer med varierande behov och förutsättningar är det viktigt att ha väldefinierade arbetsmetoder och en gemensam terminologi för att åstadkomma bästa resultat.

g3

Möte i Gori med representanter från Svenska FN-förbundet, UNAG och den lokala samarbetsorganisationen Welfare and Development Center.

Sist men inte minst har jag såklart även lärt mig massor om Georgien som land och om dess kultur. Ett exempel är sederna kring jul- och nyårsfirande. Enligt den georgisk-ortodoxa kyrkan firas julen den 7 januari. Denna dag tillbringas då tillsammans med familjen i kyrkan och det är en allmän helgdag. Många icke-religiösa firar dock jul enligt västerländska principer den 25 december tillsammans med familjen, även om detta inte en allmän helgdag. Samtidigt är det nyårsafton som är årets största högtid i Georgien och detta i enlighet med sovjetiska traditioner. Nyår firas då först med en stor familjemiddag med presenter, innan man ger sig ut på galej i goda vänners sällskap. Enligt kyrkan infaller nyårsafton den 13 januari, men det är den 1 januari som är den allmänna nyårshelgdagen och de flesta firar inte den 13 januari längre, då endast ett fåtal personer fortfarande fastar fram till jul den 7 januari. Förvirrande? Absolut, men även ett utmärkt exempel på de olika influenser som kommer till uttryck i georgisk kultur.

g4

Juldekorationer på Freedom Square i Tbilisi.

Dessa är såklart bara ett fåtal exempel på vad jag har lärt mig under min praktik och för den som önskar en mer omfattande inblick i hur det är att praktisera på UNAG har jag fyra ord: sök nästa års praktik!

– Jennie Ekborg, internationell praktikant i Georgien