Internationella praktikanter 2016

Under höstterminen ger FN-förbundet några unga medlemmar mellan 20 och 30 år chansen att praktisera på någon av de FN-förbund vi samarbetar med runtom i världen. Praktiken omfattar cirka sex månader, med början i augusti, och med minst fyra månader i fält. Svenska FN-förbundets internationella utvecklingssamarbete stöds med medel från Sida genom Forum Syd. Praktikanterna kommer gästblogga här i UNgbloggen under hela sin praktiktid! Följ dem även i sociala medier under hashtagen #UNgochGlobal.

Är du också intresserad av praktikantprogrammet eller har frågor? Kontakta vår internationella projekthandläggare genom att mejla  sophia.tuwesdotter@fn.se eller ring 08-462 25 43.   

14329397_10154492023844675_494301606_o-1

Sauda Luzze, praktikant på FN- förbundet i Tanzania

Hej allihopa!
Sauda Luzze heter jag, är 21 år gammal och kommer från Botkyrka. Under hösten är jag Svenska FN-förbundets praktikant i Tanzania. Till min vardag studerar jag nationalekonomi på Söderstörs högskola men har för tillfälligt uppehåll under min praktikperiod.   Vid sidan av mina studier arbetar jag som ungdomsledare för Demokratiodling samtidigt som jag är projektledare för samtalsgruppen Afroboost samt gör en massa andra aktiva grejer på fritiden. Jag brinner för frågor som rör utveckling, hållbarhet samt representation och  interkulturella samhällsfrågor.  Älskar nya erfarenheter och är därför riktigt taggad på all den kunskap som väntar på mig här i Tanzania!

 

2016-09-05

Joel Ahlgren, praktikant på FN-förbundet i Armenien

Hej!
Jag heter Joel Ahlgren, jag är 24 år gammal och bor samt studerar i Göteborg, under hösten 2016 kommer jag att praktisera vid det Armeniska FN-förbundet i Jerevan och där arbeta med frågor som rör fred, säkerhet och utveckling. Jag har länge varit medlem i Svenska FN-förbundet samt aktiv som styrelseledamot inom Göteborgs FN-förening, jag har en kandidatexamen inom Internationella Relationer och en påbörjad mastersexamen inom Globala Studier. Jag jobbar även som forskningsassistent vid Göteborgs Universitet och är intresserad av forskning inom säkerhet och konflikthantering. Jag åker till Armenien, dels för att få möjlighet att lära känna landet och Kaukasusregionen, men också för att jag vill få erfarenhet av att arbeta med organisationer som verkar inom civilsamhället med projekt som syftar till att motverka sociala konflikter och istället främja mänskliga rättigheter och ungdomsengagemang. Genom praktiken hoppas jag få möjlighet att fördjupa mig i frågor och projekt som ligger mig särskilt varmt om hjärtat, så som mänsklig säkerhet och jämställdhet.

martinabaner_bild

Martina Banér, praktikant på FN- förbundet i Georgien

Hej allesammans!
Mitt namn är Martina Banér, 26 år gammal, och är FN-förbundets nya praktikant i Georgien under hösten 2016!  Jag har tidigare studerat statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet vid Försvarshögskolan i Stockholm. Vid sidan av mina studier har jag gjort praktik och sedan arbetat som projekthandläggare på myndigheten för fred, säkerhet och utveckling – Folke Bernadotteakademin (FBA). Jag älskar att resa och tycker att det bästa sättet att lära sig om en ny kultur är att testa på det lokala köket och sätta sig på en lokal buss och se vart man hamnar!”

 

14192636_10153835401297011_8771162767568375940_n

Tove Forsbacka Karlsson, praktikant på FN- förbundet i Zimbabwe

Hej allihop!
Mitt namn är Tove Forsbacka Karlsson och jag gör praktik på FN-förbundet i Zimbabwe. I våras tog jag examen från Handelshögskolan i Stockholm där jag läst min specialisering inom nationalekonomi. Under min universitetstid var jag mycket engagerad i Handelshögskolans studentkår och var Ordförande för det Internationella Utskottet under ett år. Mitt engagemang i Svenska FN-förbundet började när jag blev ambassadör för FN:s nya hållbarhetsmål under 2015 när de antogs och lanserades. Jag är född och uppvuxen på Södermalm i Stockholm.

Gästinlägg: Jämställdhet i biståndsprojekt

Genom Svenska FN-förbundet har fyra internationella praktikanter fått den spännande möjligheten att åka på praktik till något av de FN-förbund vi samarbetar med. De delar med sig av sina erfarenheter genom att skriva gästinlägg på bloggen. Karin Alexandersson skriver sitt sista inlägg från Sydafrika – häng med!

Mitt huvudsakliga arbete på FN-förbundet i Sydafrika har varit att undersöka hur väl organisationen anpassat sina aktiviteter till kvinnors och mäns olika behov. På så sätt har jag haft möjlighet att lära mig om deras olika projekt liksom att intervjua personalen om deras syn på genus. Min förståelse för hur projekt kan byggas upp har ökat, men jag har också lärt mig mycket om hur jämställdhet kan integreras i olika biståndsprojekt.

Under min tid här har jag dessutom haft i uppdrag att studera kvinnors aktuella situation i Sydafrika. Jag har därför inhandlat tre olika tidningar varje morgon, där jag sedan klippt ut alla artiklar som berört kvinnor. Jag har även arrangerat två konsultationsmöten med unga kvinnor i Kayamandi, det område som organisationen främst arbetar i.

Vårt första konsultationsmöte med kvinnor i Kayamandi. Från vänster Karin Alexandersson, FN-Förbundets internationella praktikant; Anna Brown, UNASA samordnare för kvinnoenheten; Delorees Kotze, program administratör; Fiona Baer, volontär från Tyskland; Noxolo 19 år gammal och Noluvo 24 år gammal.

Vårt första konsultationsmöte med kvinnor i Kayamandi.
Från vänster Karin Alexandersson, FN-Förbundets internationella praktikant; Anna Brown, UNASA samordnare för kvinnoenheten; Delorees Kotze, program administratör; Fiona Baer, volontär från Tyskland; Noxolo 19 år gammal och Noluvo 24 år gammal.

Flera av de kvinnor som jag mötte i Kayamandi hade flyttat från landsbygden till staden i hopp om arbete. Det var vanligt att de hade fått barn i tidig ålder och vissa hade därför lämnat sina barn hos morföräldrarna. Arbetslösheten i Sydafrika är bland de högsta i världen, men det pågår ändå en sprudlande näringsverksamhet inom de så kallade townships där de flesta av landets fattiga befolkning bor. Detta sker dock illegalt, alltså utom statens vetskap. De mest vanliga företagen är sådana som hårsalonger samt försäljning av alkohol och snabbmat, vilket för det mesta innebär att någon grillar kött intill vägkanten.

Vad som berört mig mest är den våldskultur som råder i landet. Här hör det till vardagen att någon berättar om hur de blivit överfallna och rånade på väg till jobbet. Nyhetsartiklarna beskriver in i detalj det brutala förloppet av hur kvinnor blivit våldtagna och i vissa fall mördade. Jag kan inte föreställa mig att nyhetsrapporteringen skulle kunna ske på samma sätt i Sverige och det förvånar mig inte alls att kvinnor i Sydafrika rör sig i ständig rädsla, även i deras egna hem. Många som bor i Kayamandi har inget vatten eller avloppssystem i sin bostad, utan måste istället använda de offentliga toaletterna och vattenkranarna. Detta upplevs dock också som väldigt otryggt och under nattetid använder sig kvinnorna istället av en hink för att utföra sina behov.

De offentliga toaletterna i Kayamandi.

De offentliga toaletterna i Kayamandi.

Jag hade hoppats på att vi skulle kunna starta upp ett kvinnokooperativ i Kayamandi, något som skulle kunna stärka dem ekonomiskt. Tyvärr berättade kvinnorna att de inte litade på varandra tillräckligt, eftersom det pågick så mycket skvaller. Ett första steg har därför varit att försöka starta upp en mötesplats för kvinnor i Kayamandi. Efter jullovet finns det planer för organisationen att utveckla detta vidare, där olika aktiviteter och utbildningsträffar kan bli aktuellt. Jag hoppas att detta ska kunna ge kvinnorna en möjlighet att finna stöd hos varandra i deras vardagliga problem, men jag hoppas också detta ska öppna upp för möjligheter till aktiviteter där både kvinnor och män kan arbeta för förändring i deras samhälle.

En gata i Kayamandi township, med så kallade ”shack” där befolkningen bor.

En gata i Kayamandi township, med så kallade ”shack” där befolkningen bor.

Min tid på FN-förbundet i Sydafrika lider mot sitt slut. Det har varit en händelserik resa och jag kommer att resa hem med ett gäng nya lärdomar i mitt bagage!

– Karin Alexandersson, Internationell Praktikant i Sydafrika

Gästinlägg: Praktik i Sydafrika

Genom Svenska FN-förbundet har fyra internationella praktikanter fått den spännande möjligheten att åka på praktik till något av de FN-förbund vi samarbetar med. Under hösten kommer de dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva gästinlägg på bloggen. Karin Alexandersson skriver sitt tredje inlägg från Sydafrika – häng med!

karin4

Taffelberget i FN-blått!

2015 verkar vara ett händelsernas år för de Förenta Nationerna. Till exempel ska millenniemålen utfasas och de nya globala målen för hållbar utveckling ta vid. Men visste ni att FN också har 70-årsjubileum i år? Under FN-dagen den 24 oktober firades detta stort.

Firandet spred sig världen över i form av ett maffigt event där över 200 kända byggnader, historiska monument, broar och så vidare lystes upp i den symboliska färgen FN-blå. Nästan 60 länder deltog! Operahuset i Australien, pyramiderna i Egypten, Petra i Jordanien och Globen i Sverige lystes upp. Här i Sydafrika lystes Nelson Mandelas bro upp i Johannesburg och Taffelberget i Kapstaden. Fantastiska bilder spreds på internet under hashtag #UNBlue och #UN70.

karin2

Ungdomar från Fieldband förbereder sig inför sin spelning i Company Gardens, Kapstaden.

Under min tid på UNASA har jag fått erfara ett ganska annorlunda sätt att arbeta jämfört med i Sverige. Här vill de se ”action” och saker händer på otroligt kort tid. FN-dagen var ett sådant event. Vi hade arrangerat musik, talare och mat i en av stadens parker med utsikt över Taffelberget i bakgrunden. Liksom många andra tal jag lyssnat till, handlade det mycket om förväntningarna på de nya globala målen för hållbar utveckling och på hur politikerna borde söka stöd bland de unga i samhället för att kunna skapa störst effekt. Det talades också varmt om FN:s insatser och om hur det upplysta berget skulle symbolisera vårt stöd för FN:s principer.

karin1

Fiona Baer, UNASA volontär från Tyskland, tillsammans med Karin Alexandersson som rapporterar under eventet.

Som praktikant vid UNASA har mitt uppdrag vid de olika event som skett under min tid här varit att rapportera. Jag har därför varit den som stått längst fram i folkmassan och noterat det som sagts. Jag har ställt frågor till deltagarna och gästerna för att ta reda på hur de uppfattar aktiviteterna. Dessutom har jag skött uppdateringarna av Facebook och Twitter. Många gånger har det varit svårt att snappa upp och hinna skriva ner allt som sägs, särskilt när det är på engelska med svår dialekt, men det har också hjälpt mig att få bättre insikt i organisationen och för hur arbetet sker mer praktiskt. Dessutom har det gett mig tillfälle att prata med olika personer som kommer härifrån, vilket har varit väldigt givande och roligt.

Vilken utsikt!

Vilken utsikt!

Tyvärr hade vi lite otur med vädret, vilket är ganska typiskt för Kapstaden. Hela dagen var vädret fantastiskt soligt och varmt, men plötsligt hängde tunga moln över berget. Väderskiftningarna kan vara otroligt lokala här. Dessutom tävlade Sydafrika i en rugbymatch samtidigt som vi hade vårt event. Rugbyn verkar vara det som förenar folk över gränser och grupperingar i Sydafrika allra mest, vilket innebar att vi hade lite svårt att locka till oss gäster. Som tur är finns det trogna universitetsmedlemmar som alltid vill delta vid våra event och vi lyckades till slut få några väldigt vackra bilder av Taffelberget i FN-blått.

– Karin Alexandersson, praktikant i Sydafrika

Gästinlägg: Sydafrikas årliga FN-rollspel

Genom Svenska FN-förbundet har fyra internationella praktikanter fått den spännande möjligheten att åka på praktik till något av de FN-förbund vi samarbetar med. Under hösten kommer de dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva gästinlägg på bloggen. Karin Alexandersson skriver sitt andra inlägg från Sydfrika – häng med!

UNASAs generalsekreterare, Ali Kiyaei, inleder SASMUN med att välkomna alla eleverna till parlamentet i Kapstaden.

UNASAs generalsekreterare, Ali Kiyaei, inleder SASMUN med att välkomna alla eleverna till parlamentet i Kapstaden.

För ett par veckor sedan hölls UNASAs största event här i Kapstaden, South AfricasSchoolsModelof United Nations (SASMUN) som sker en gång per år.Jag var den första av de svenska praktikanterna som fått chansen att delta vid detta event och vilket fantastiskt engagemang jag fick bevittna!

Konceptet är i princip det samma som det Svenska FN-förbundets FN-rollspel.FN-rollspel hålls regelbundet på ett flertal olika skolor i Sydafrika, men den här gången möttes representanter från 10 olika skolor från runt om Western Cape provinsen i parlamentets lokaler i Kapstaden. Under rollspelet representerade eleverna från vardera skola ett land och skulle därmed debattera utifrån det landets ståndpunkter som om det vore en överläggning i Förenta Nationernas högkvarter.Hela 10länder var alltså representerade, så som Rwanda, Brasilien, Ryssland, China och Sverige. Årets debatt vid SASMUN gällde de nya globala hållbarhetsmålen med ett specifikt fokus på mål nummer 16 om fred, säkerhet och social inkludering.

Även om många av ungdomarna erkände sig nervösa och osäkra, så lyste det om dem under debatten och deras självkänsla stärktes allt mer. De fick alla chansen att leva sig in i sin roll och agera som en riktig politiker i en offentlig överläggning. Till och med under lunchen fortsatte ungdomarna diskutera och förhandla strategier. Jag såg hur eventet hjälpte dem att nätverkaoch byta erfarenheter med elever från andra skolor. Särskilt roligt var detta eftersom skolor även från marginaliserade områden deltog, vilket skapade brobyggande oberoende bakgrund och ekonomiska förutsättningar.

FN-Förbundets praktikant, Karin Alexandersson, och Wendy Njaju fran Thandokhulu high school.

FN-Förbundets praktikant, Karin Alexandersson, och Wendy Njaju fran Thandokhulu high school.

WendyNjaju, 16 år, kom från Thandokhuluhighschool och representerade USA i debatten Hon berättade för mig hur glad hon var över att ha fått chansen att delta i SASMUN. Förarbetet och själva debatten i sig hade gjort att hon fått lära sig väldigt mycket om vad som är viktigt för andra länder. Hon hade fått en ökad förståelse om andra länders kulturer och på så sätt fått perspektiv på världen.

I framtiden ville Wendy studera arkitektur, men efter att ha deltagit i SASMUN kände hon att hon fått upp ett intresse också för globala frågor. Hon hoppades därför på att kunna studera utomlands, åtminstone en termin som utbytesstudent. Att resa, trodde hon, är en viktig erfarenhet för att kunna få ytterligare förståelse för andra kulturer. På så sätt menade Wendy att hon skulle kunnalära från andra människor och deras sätt att se på världen.

På UNASA ser vi hur studenter som fått chansen att delta vid SASMUN tidigare år engagerar sig vidare genom att arbeta frivilligt med att utbilda och coacha de nya eleverna eller genom att arrangera eventet. På så sätt kan ungdomar i olika åldrar lära av varandra. Vi ser också att ett långsiktigt engagemang skapas, inte bara för politiska och globala frågor, utan också för UNASAs arbete. Flera av eleverna hardessutomvisat sig komma att engagera sig i UNASAs universitetsverksamhet, vilken möjliggör vidare utbildningsmöjligheter och bidragande i praktiskt arbete förutveckling i Sydafrika.

De har fyra tjejerna kom från Settlers High School och representerade Sydafrika i rollspelet, darav de fina traditionella kläderna. Fran vanster: Yolanda Maiza, Xoliswa Mnyanda, Avemahle Notvhokovu och Charnelle Khoza

De har fyra tjejerna kom från Settlers High School och representerade Sydafrika i rollspelet, darav de fina traditionella kläderna.
Fran vanster: Yolanda Maiza, Xoliswa Mnyanda, Avemahle Notvhokovu och Charnelle Khoza

– Karin, Praktikant i Sydafrika

Gästinlägg: Karins första dagar i Sydafrika!

Genom Svenska FN-förbundet har fyra internationella praktikanter fått den spännande möjligheten att åka på praktik till något av de FN-förbund vi samarbetar med. Under hösten kommer de dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva gästinlägg på bloggen. Karin Alexandersson skriver ett första inlägg från Sydafrika – häng med!

Utsikt över Kapstaden från flyget.

Utsikt över Kapstaden från flyget.

Sydafrika.Tidigare apartheid, men nu Mandelas land. En arbetslöshet på 25 %. Safari och dykning med hajar. Hög risk för hiv och stort genusbaserat våld. Det var ungefär så mycket jag visste om landet när jag ansökte om praktiken hos FN-Förbundet. Inte visste jag att den skulle klaffa så bra för just mig. Jag som efter att ha vistats i länder så som Palestina, Israel och Indien intresserats av effekterna av koloniala makter och särskiljningar mellan människor, men också med ett evigt brinnande intresse för jämställdhet mellan könen. Sedan älskar jag ju att resa till nya äventyrliga destinationer.

Efter mycket oro och ringande angående mitt visum, satt jag äntligen på flyget. Det tog mig hela 24 timmar från det att jag lämnat huset på Orust, till dess att jag var framme vid mitt nya hem i Kapstaden. Vackert väder och en magnifik utsikt över Table Mountain välkomnade mig, men det var riktigt kallt i luften. Under färden från flygplatsen körde vi förbi enorma områden med små skjul tätt placerade intill varandra. Jag förstod att det var här den fattigare befolkningen av Kapstaden bor.

Själv bor jag i ett väldigt fint områdesom påminner mycket om Australien, med låga hus och mycket grönområden.En del hus har murar med glasskärvor på toppen, en del med knäppande elstängsel. Då hudfärg är ett ständigt återkommande samtalsämne här, är invånarna i mitt område främst vita familjer.Min lilla stuga ligger i trädgården hos en jättesnäll familj och alla jag möter i området hälsar glatt.Jag cyklar och promenerar varje dag. Det känns inte alls så otäckt som jag föreställt mig, utan som vilken stad som helst.

Jag har dock blivit varnad för att vara ute själv när det har mörknat. Risken för att bli överfallen, rånad eller våldtagen är alldeles för stor sägs det. I princip varje kväll hör jag sirener eller hur bilarna verkar tävla på den stora vägen intill. Oroligheterna och gängkulturen på gatorna verkar trots allt inte skrämma ungdomarna till att stanna hemma om kvällarna, tvärtom.På min födelsedag åkte jag och en kollega till ett härligt studenthak i närheten och det var alldeles knökat med människor när vi tillslut drog oss hemåt.

Jag börjar komma in i rutinerna på min nya praktik och jag känner verkligen att min handledare vill ge mig verktyg att utvecklas. Just nu försöker jag skapa mig en bild av organisationens uppbyggnad och dess projekt. Tydligen sker väldigt mycket av aktiviteterna genom medlemmar och skolaktiviterer här, vilket ska bli roligt att se.

Mitt äventyr har precis börjat och jag känner redan att det här kommer att bli riktigt bra!

Fortsätt gärna följa mig här på bloggen och på Instagram (travellerbug).

Vi hörs!

En vandring i Table Mountain

En vandring i Table Mountain

– Karin Alexandersson

Karin och de andra praktikanterna dokumenterar sina upplevelser under #UNgochGlobal på Instagram, titta gärna upp det!